Vernissage på Nyköpings Folkhögskola
I dag är sista förberedande dagen innan utställningen. I går morse så kändes det som om det skulle bli omöjligt att hinna klart med allt som skulle göras. Allt har suttit fast i något annat som först måste bort innan man kunde komma åt att städa eller hänga inför visningen. Källaren var full med bränt och obränt tegel. Tegel som skulle bäras upp en trappa för att muras samman i ateljén. Ateljén såg därför förskräcklig ut då det var tegel överallt och så länge folk murar så går det varken att städa eller att hänga på väggarna. I skulpturen, mitt städområde, så fick vi städa runt en massa mosaiker som låg utspridda över golvet. Alla är fortfarande inte borta och vi har fortfarande inte kunnat städa golvet och det ser lika ryslig ut nu som när vi började.
Och så har vi högarna! Högarna av sådant som ska slängas blandat med sådant som ska hängas + en massa extrahögar som ingen ville kännas vid. Det hela var väldigt förvirrande!
Men i går eftermiddag så kändes det som om utställningen började komma samman.
I dag så ska jag hänga mina tilldelade skärmar som ska hysa mitt projektarbete. Min far har hjälp mig att bygga världens mest robusta ställning till min mosaik.
I dag ska allt bli klart även om vi så får jobba hela natten.
