...
I lördags hade Demon Seed releasefest för skivan Worldthrasher. Festen var på träffen och två andra band spelade också. Svårt att bedöma hur många som kom, har ingen aning om antal, kändes som lagom mycket folk och folk höll sig i skinnet. Jag kände mig som en kalv på grönbete och önskade att kvällen kunde fortsatt lite längre. Demon Seed var själva nöjda med sin spelning. Jag har inte sett dem spela på över ett år så det var väldigt kul att se dem live. Mathias och jag hasade oss från lokalen 03.00 i sällskap med tappra Janni och Fredrik som höll ut en stund till efter att alla andra gått.
Janni och jag spårade ur...
Här hemma hade både mormor och farmor kallats in sig för att ta hand om de små människorna. Första gången vi lämnade Manfred och allt hade gått bra.
Snålklippt och målvikt
Börjar med att gnälla om min senaste hårklippning. Cityfrisörerna, 180 kr för droppin. Skitbra om man nu blir nöjd. Det blev jag inte. Beskrev noga hur jag ville ha håret och luggen. Speciellt luggen och klippningen fram hade jag åsikter om. Luggen spikrak i höjd med ögonbrynen och resterande hår fram rakt ned rakt av. Uppklippt bak i nacken. Frisören klippte luggen 2 cm ovanför ögonbrynen, tunnade ur luggen för den var för tjock??? Och klippte upp håret fram mot ansiktet. Tackade, betalade och stortjöt så fort jag kom hem. Fånigt? Ja, mycket fånigt! Men blev så besviken…
Bara jag som ser att luggen, inte bara är för kort och sned, utan att håret även är olika långt på sidorna?
Målvikten är nådd. 64,3 kilo på vågen idag och även tidigare under veckan. Men nu när jag är nere under 65 (65 kilo var min målvikt till sommaren) är jag långt ifrån nöjd. Allt som är kvar sitter på magen. Bara på magen. Tycker inte att det syns att jag gått ned förutom att brösten försvunnit, tack för det. Rocka rockring framför tv´n om kvällarna?
Solstrimma
Jag är förkyld och har kallat in förstärkning i form av Mathias. Han leker nu med Signe Solstråle ute i den töande snön. Jag och Manfred kurerar oss inne.
Bilder på solstråle i tyll och ballerinaskor.
Sockersöt och hysterisk
Klockan 17.00 kom Mathias hem, straxt därefter kom Berit. 18.30 va tapeten uppe. Lite smått hysterisk är den… nu när den kom upp och intar hela väggen som tapeter har en förmåga att göra. Tycker själv att det blev bra och jag är förtjust i den med även den här kommer trolla bort och äta upp tavlor. Inte mycket annat har en chans mot den. Sockersöt och hysterisk precis som barnet som ska bo med den.
Motivet i närbild. Fåglar var det här!
Passar min lilla dam som idag påstod att "Lille bror är en liten Knipa" (knipa= sorts fågel) och fortsatte "Hur låter en knipa?". Vi har även funderat på hur högern=hägern låter. Jag vill inte härma och Singe tycker att jag är snål som inte vill göra fågelljud.
Tack till min maniska sida
Signe hjälper till! Hoppas hon inte hjälper till på fler väggar...
I lördags bestämde vi (läs jag) spontant (efter månaders planering) att vi skulle passa på att tapetsera om Signes rum. Tapeten där inne var långt från min stil och passade inte i ett barnrum, dessutom var den mörk och gjorde ett mörkt rum ännu mörkare.
Jag trodde i min enfald att det bara skulle vara att tapetsera över sittande tapet med den nya. Läste sedan att trycksvärta kunde gå igenom nya tapeten. Den gamla är svart med svarta blommor och den nya kommer ha vit bakgrund. Den gamla måste ned.
Vi hade i ett naivt ögonblick trott att vi skulle tapetsera igår. I stället stod jag från åtta på morgonen till fyra och slet maniskt ned tapet. Tackar för att det bara var en fondvägg, och Mathias tackade min maniska sida! Mathias hade Manfred och jag blängde bittert på dem när jag kom på dem med att sova.
Idag har jag ont. Ont i mina överansträngda armar. Ont till och med när jag inte rör dem.
Signe var så söt. Hon kom in i rummet och tittade på sönderrivna väggen och sa ”Hoppas jag blir glad när det är klart!” med eftertryck i rösten.
I kväll ska tapeten upp. Berit kommer hit och hjälper oss passa barn.
Tycker redan rummet ser bättre ut i det rysliga skick det är i nu. Det är redan lite ljusare och med nya tapeten kommer det bli ännu ljusare.
Djur i bur på Busiz.
Djur i bur på Busiz.
Idag har jag och barnen varit på Busiz. Vi åkte buss in tillsammans med en av Singes dagiskompisar och mötte upp ytterligare två dagiskompisar där (med tillhörande mammor och småsyskon).
Signe härjade lyckligt omkring och vågade tillsist åka rutschkanan, först i knät och sedan själv.
Manfred var först missnöjd över konsistensen i bollhavet… tills han upptäckte vad det var han satt på och lyckligt började knapra på inredningen.
Lite Manfred nytt är att han nu kan ställa sig upp mot saker.
Klickbar suddig bild till min mor för att visa kanan.En mobil krypare
Efter att jag skrivit senaste inlägget, Manfred nytt, kröp han för första gången. Nu har vi en krypare här hemma. Det var barbiedockan Ken som var motivationen till första krypet. Igår motiverade dammsugaren till en spurt, den var tydligen väldigt rolig och Manfred kröp fort fram till den. Jag kom på att Manfred fått en Bobbycar i doppresent och den stod kvar i förpackningen i förådet. Eftersom jag inte vill ha dammsugaren framme hämtade vi in den och båda barnen packade lyckligt upp den. Manfred utstötte glädjetjut när Signe körde runt honom. Han sitter riktigt bra i släpet (under viss övervakningen).
Manfred nytt
Senaste Manfred nytt är att han försöker ställa sig mot saker. Det har han gjort i någon vecka.
Det här med att krypa går långsamt men han tar sig framåt sittande på rumpan.
Något som jag är förvånad över att han gör är att stoppa runda klossar i det runda hålet i en sådan där leksaksburkpryl. Fort går det också när han sitter där och plockar i de runda klossarna. Trugade länge med Signe innan hon klarade det och Manfred gör det på eget bevåg.
Han hatar fortfarande huvudbonader i alla former. Det tog en dag innan han förlät Mathias för att ha klippt håret, Manfred stortjöt så fort han såg nyfrissade Mathias. Han blev livrädd för mig när han såg mig duscha håret. Jag såg tydligen konstig ut med platt hår som dessutom blivit lite mörkare när det var blött. Han är livrädd för folk i mössa och grät så han skakade när Signe tagit på sig en mask över ögonen. Han är en försiktig och mammig liten kille.
Manfreds huvudmål består av vällig som vi varvar med gröt med fruktpuré och yoghurt som han älskar. Försöker knappt med mat mer än potatismos då och då… måste ta tag i det där med riktig mat. Han knaprat lite rån då och då också.
Fisk och Ängel
Nyss hemkomna efter att ha hämtat Manfreds dopfisk. Det gjorde vi i kyrkan under gudstjänst för de barn som döpts samma period. Alla syskon som var med fick en ängel. Signe var med fram och hämtade sin sedan kröp hon omkring i gången och lekte med den. Full fart på det yrvädret. Manfred betraktade som vanligt lugnt omgivningen. Efter att alla fiskar var utdelade var det sångstund för de små och pyssel för de stora. Mathias och Manfred var med på sångstunden och Jag och Signe pysslade.
Ängeln som Signe fick och Manfreds dopfisk.
Från 08 till 31
Hittade bilder på Mathias i replokalen tagna av mig med min rosa lilla digitalkamera 2008. I går fyllde Mathias år och de bilderna får bli i stället för relevanta bilder från gårdagen. Han firades med fika och bio på kvällen, Mission Impossible. En snygg film, roande för stunden med sina husfasadklättrar sener som kan vara det obehaglisgaste jag sett på film. Handsvett bara jag tänker på det.
Bilder till förbannelse
Behöver jag säga att det är gamla bilder? Ska skriva ut en massa bilder och snöade in i gamla urasmappar. Något i mig får mig att publicera dessa...
.... funderar på att lägga ner bloggen...
