KnackArt

I går så fick vi äntligen träffa lillprinsen Hektor. Han är så fin!

Signe och Hektor tog inte någon vidare notis om varandra, de tyckte mest att det var jobbigt att lyssna på när någon annan skrek. Vilket påfrestande ljud! Hektor slängde upp sin arm över örat i ett försök att undkomma Signes ilskna vrål.  Signe har under de senaste dagarna börjat bli en liten skriklarv.

Hektor sov sig igenom större delen av vårat besök medan Signe storögt såg sig omkring. Hon fick låna en babysitter som hade gosedjur upphängda på lagom tittavstånd. Den var kul en liten stund.   

Tänk Karin, nu så är de äntligen här!


Signe kollar in sysslingen Hektor

I går så hade vi besök av Maria från Barnavårdscentralen. Inför mötet så bävade jag för kattakräkets ofta mycket olämpliga uppträdande. Han kommer ju garanterat bita BVC tanten... och det gjorde han. Sådär självklart så hade han lagt sig i soffan för att vara med men på sina kompromisser. Maria klappade förtjust Movitz som förvånande nog inte tog någon vidare notis om henne. Mathias och jag skruvade nervöst på oss och upplyste om att katten inte gillar att bli klappad och att han bits... hårt! Maria fortsatte att klappa på den till synes beskedliga katten och berättade om sin egensinniga katt som även den var en smula opålitlig.  

Just som jag hade andats ut så passade Movitz på att bita. Maria hade åter igen börjat klappa honom, denna gång över ansiktet, detta uppskattades inte av surmulen Movitz. Fruktansvärt pinsamt!!! Som tur var så var hon van vid djur och tog på sig skulden för hans ohängda beteende... tjusigt gjort av henne.

Förutom att katten gjorde bort oss så fick vi fler broschyrer och fick chansen att ta upp lite frågor om Signe. Vi fick även väga henne. Hon har gått upp i vikt hela tiden och är så knubbig och fin. Signe vägde 4078 g och har alltså ökat från sin födslovikt som var 3840 g. Maria från BVC föreslog att vi även skulle väga katten. Hon hann nästen inte avsluta meningen innan Mathias fiskat upp Movitz och placerat honom på vågen. Kan upplysa om att han vägde 4540 g. Men snart så är Signe i kapp honom och då så ligger han risigt och får noga passa sin svans så att hon inte drar honom i stjälken.


Fina tjejen

I morgon så ska jag få hjälp med mitt hår av Marre som ska förbarma sig över eländet. Jag hade först tänkt gå till frissan men det skulle tydligen ta två timmar att färga och klippa det. Det känns inte som om jag kan lämna Signe så länge. Usch så jag ser ut just nu! Utväxt efter en blondering som jag gjorde i somras innan graviditeten. Men i morgon så kanske vi kan få någon ordning på det. Ser fram mot att få känna mig fin!

Det har varit väldigt svårt att hitta tid till att blogga sedan Signe kom och även de stunder jag har tid så har jag inte vetat vad jag ska skriva. Det händer så mycket hela tiden att det är svårt att sammanfatta. Dessutom så har jag svårt att minnas vad som händer och när, speciellt första veckan efter att Signe föddes är väldigt blurrig. Och jag som är förvirrad även i vanliga fall.

Men vi har nu börjat finna lite vardag i allt det nya och bygger sakta men säkert upp en struktur runt våra dagar. Allt kräver planering och det är ett helt företag att ta sig utanför dörren. Vi kör på Signe tid och har inte behövt stressa utan anpassar oss efter hennes dygnsrytm och humör.

Hitintills så har hon gjort det lätt för oss och skriker inte så mycket utan snarare gnisslar och piper när hon inte är helt nöjd. Då så är det alltid ett av alternativen: blöja, mat, sömn eller sällskap som gäller. Hon låter oss till och med sova om nätterna, eller ja... i alla fall stötvis med två-fyra timmars intervaller. Jag som alltid brukar sova hårt vaknar numera av minsta pip från Signe. Mathias som brukar vara lätt väckt sover sig igenom Signes och mina nattliga amningsstunder och blöjbyten. Vi har kommit på att det är bra att jobba i skift. Efter att hon är matad och bytt så kan hon ha lite svårt att somna om och då så får Mathias vyssa henne.

De senaste två dagarna så har hon dock varit lite skrikigare än vanligt. I går så hade hon en riktig skrikattack på kvällen. Jag tror att hon var övertrött då hon varit vaken mycket längre än vanligt. Vi löste det med en promenad med vagnen, vagnen är tydligen väldigt skön att sova i.

Jag märker att jag har blivit väldig effektiv med att nyttja tiden sedan Signe kom. Det gäller att passa på att göra allt det där när hon sover. Det kan tilläggas att jag numera inte har något problem med att äta kall mat och dricka kallt te.

Just nu så ligger hon och halvsover i vagnen efter ett bad. Hon testar en ny frisyr och ser lite rolig ut när allt hår står ut som ett fluff på huvudet.

Torsdagen den 16 april klockan 10.21 så föddes Hektor.
Grattis Karin och Tomas till världens finaste lilla kille!
Nu så är äntligen båda sysslingarna här, så fina båda två.

Längtar efter att få träffas!

Måndagen den 6 april klockan 10.41 så kom Signe till världen.

De första värkarna klockade vi klockan 18.00 på söndagskvällen och vi åkte in till förlossningen klockan 03.00 på natten. Jag var hela tiden övertygad om att bli hem skickad men då vi var ensamma på förlossningen så fick vi stanna. Och tur var det! Klockan 7 så var det tal om att jag skulle få något att sova på då de trodde att det skulle ta lång tid men efter det så gick det fort och 4 timmar senare så är hon född. Hon mådde bra och skrek och fick komma upp på min mage.

Jag lyckades hålla mig till min plan om en naturlig förlossning med så lite medicinsk inblandning som möjligt. Men med en akupunktur nål i pannan, TENS-plattor på ryggen, lustgasmasken i ett stadigt grepp och hängandes på Mathias så tog vi oss igenom hela förloppet.   

BB vistelsen blev längre än vad jag egentligen ville men på torsdagen så fick vi äntligen komma hem. Så skönt! Signe blev så mycket lugnare och jag fick äntligen sova, något som var svårt på BB då vi delade rum med en annan familj.

Mathias passar upp på mig och gör allt det där som jag inte orkar med. Han har blivit väl påläst om både bebisar och deras tilltygade mammors behov. Hur han lyckats samla på sig all info så fort är för mig ett mysterium.

Vi har blivit väldigt uppvaktade med besök och fina presenter och hitintills så är alla rörande överens om att Signe är den sötaste bebisen i världen.


Far och dotter på BB