KnackArt

I tisdags började vi skola in Manfred på dagis. 30 min om dagen första veckan och eftersom jag är med har allt gått bra, han tycker att det är kul med både saker och barn. Jag gör mitt bästa med att hålla humöret uppe och tvinga bort instinkten ”ta barnet och spring”, vill inte lämna honom än! Men det känns lite bättre nu när vi är igång med inskolningen än vad det gjorde innan. Inskolning av mig också förmodar jag. Vet dock inte om jag kommer kunna gå ifrån honom om han börjar gråta när jag ska lämna. Jag kommer gå av på mitten!



Det var hattparad på dagis idag och Signe ikläddes sommarhatt. Den ena underliga huvudbonaden efter den andra passerade förbi samtidigt som barnen sjöng sommarsånger. Det bjöds på lekar och glass också. Signe var helnöjd.



Ironiskt att det skulle vara hattparad på Manfreds inskolning. Han som har fobi för huvudbonader. Manfred reagerade till och med starkt på att Mathias klippt sig… men det är några månader sedan. Efter idag kan jag nog anta att fobin är botad för han brydde sig inte om de hattklädda barn.



Efter dagis gick vi hem till en dagiskompis och lekte i hennes lekstuga och fikade på altanen. Trevligt med folk som har utemöbler på sin altan.

Jag är klar! Äntligen ett slutbetyg och äntligen undersköterska.

Har gått från att vara tvungen att läsa om hela gymnasiet till att få tillstånd att bara läsa det som fattades. Har läst 9 kurser och har nu ett slutbetyg som faktiskt ser rätt bra ut. Avslutade med ett MVG i kursen Sjukvård. Känns som om hela familjen är väl värda ett MVG efter praktikveckorna som var en utmaning för alla. Inger var barnvakt åt Manfred som ännu inte börjat på dagis. Hon har i stort sätt bott här i en månad. Utan den hjälpen hade det aldrig gått.

Ser fram mot en sommar som bara innebär att jobba och inte studera på heltid samtidigt. Nu är det bara körkortet som fattas… sedan är det nära att det är ordning på mig.

Var på Tropicariet på Kolmården idag med man, barn, svärmor och svägerska. Längtat så efter att spendera en heldag med familjen. Perfekta utflyktsmålet.

”Klappa inte djuren” stod det på en allvarlig skylt, borde gälla alla parter för att vara rättvist. Hade själv inte tänkt söka närkontakt med något utrustat med sylvassa tänder och giriga fingrar. Aporna tog sig friheter helt utan inviter. De klättrade raskt upp i Manfreds vagn och Manfred, som missat skylten, sträckte fram sin knubbiga hand för att klappa. Jag knäppte snabbt några bilder innan jag skakade av apan.

Signe gick nöjt genom regnskogen följd av ett koppel av små apor. Hennes nöjda nynnande i apdjungeln avbröts av att en av de små liven hoppat upp på hennes rygg. Jag skrattade och pekade medan Mathias ristade av apan från hennes luva och tröstade hysterisk unge. Blev tyvärr inget kort på det.



Vi tittade på sköldpaddor, ormar, grodor och en massa fiskar. Mamma och Pappa haj visade upp sig och Signe stirrade storögt. Men det var klappning av blåsfisk som var Signes favorit för dagen. Det och att se Nemo och Doris fiskar.

Signe ville inte klappa rockor utan favoriserade snabbt en av blåsfiskarna som hon döpte till Bingo. Denna runda taggiga fisk smektes sedan grundligt av hennes lilla hand. Manfred ville helst bada och var skitsur över att vi inte doppade hela honom. Även han klappade rocka och blåsfisk.


(Tyvärr klippt Ida, för stort fokus på barnet.)


Signes Bingo.


Hajen Selma


Dagen avslutades med mat ute i solen, ”glass” och gungning av Ida och Signe.

Igår blev Manfred ett år gammal, klockan 20,21 för att vara exakt. Födelsedagsbarnet grattades i all enkelhet och helt utan paketöppning på sin dag. Föräldrar jobbade och mormor passade. Idag firades han lite mer regelrätt med fika för uppvaktande släkt och paketöppning.

Som nybliven ettåring föredrar Manfred att gå framför att krypa. Favorit leksak just nu är Duplo som han kan trycka ihop och dra isär. Manfred har 7 (uppdaterar till 8) st tänder som han kan bitas med och starka nävar som han kan dra hårt i hår med. Han somnar vid 19,00 men kommer ofta upp minst en gång och får då välling innan han sommnar om. Oftast sover han sedan hela natten men vaknar tidigt, vid 06,00 tiden. Manfred äter fortfarande bara smakportioner mat och inget kött. Börjat uppskatta mosad spagetti med en massa smör. Annars lever han på vällingt och gröt med smör och fruktpure i. Han har en vilja av stål och ve den som tar en leksak från honom, då väcker man vreden. Ett år gammal väger han 8890 g och är 74 cm lång. Manfred är fortfarande sparsam med orden men säger mamma, pappa och titta. Men han jollrar på bra och testar läten. Mestadels glad liten skit som älskar sin syster som kan få honom att skratta långa rader.

Bilder från dagen.






Favorit grannflickan och Signe på väg in från ösregnet.