KnackArt

Signes första ord är pappa men nu så har hon varit ute i Läppe och lärt sig ord numer två. Jag har väntat på att hon även ska säga mamma… men inte då! Det nya ordet är vovve. Inte så konstigt att hon lärde sig just det ordet efter en Läppe vistelse. Hundra överallt! Men hon säger även vovve åt katter, just nu så är vovve samlingsnamnet på underliga fyrfotade saker.

Jag misstänker eller snarare väljer att ta åt mig äran och tror att det är mig hon menar när hon säger vavva. Hennes egen tolkning av ordet mamma.

Vi har sänkt ner botten i hennes spjälsäng så att hon inte ska kunna ramla över kanten om hon får för sig att ställa sig upp i sängen. Djur i bur.   


Bild på en rönnkvist från när tre Rönnqvistar var ute på promenad i Läppe idag.  

Nu så är jag och Signe hemma igen efter Läppe vistelsen. Vi har haft det så bra och blivit bortskämde av Inger.

Hemresan var lika fullpackade som dit resan. Denna gång så hade jag, Signe och pudeludel Fanny stuvat in oss i baksätet, Inger körde och Neta och frallan Harry delade säte i passagerare stolen där fram + packning i skuffen.

Vi kom hem till en sällskapssjuk Mathias som hade saknat oss. Jag tycker att han borde vara pigg efter att ha fått semester från både mig och Signe men han ligger och sover, utslagen på soffan, och Signe ligger och sover i sin säng.   

Inatt så sov vi relativt bra, det trotts att Signe somnade hängandes över Ingers axel innan 18.00. Jag låg bredvid i soffan och sov jag med. Vi var båda två helt slut efter den jobbiga natten och den tidiga morgonen.

Signe mår mycket bättre idag men är fortfarande snuvig. Just nu så ligger hon och sover i sin säng efter att hon somnat på Ingers arm.

Bilder på Signe från promenad igår.


Det syns på ögonen på henne att hon är förkyld, glansiga och smalare än vanligt.


Tittar på hästen på Läppegårds rundan.

Va till Apoteket igår och köpte en nässug och en saltvattenspray till Signe snorkråka. Var inte det lättaste att snora ur hennes näsa. Men nu så är det ju bättre så kanske slipper använda snorbekämpnings prylarna.

Trotts min hysteriska tvätt av händer och min misstänksamma inställning mot människor och deras basiller så har en bugg smitit igenom mitt försvar och Signe har blivit förkyld.

Ingen feber (vad jag vet) men näsan rinner, hon är täppt och hon blir lätt grinig.

Natten har varit jobbig och vi har knappt sovit något. Gick upp klockan fem. Just nu så sitter Signe hos Inger som också är upptvingad.

Nu så blir det frukost och senare i dag så blir det Vingåker där snorsug ska införskaffas.

Bilder från igår. Hade önskat mig bättre skärpa på mister spindel men den var liten och osamarbetesvillig och ljus och vind arbetade mot mig. Skyller allt på utomstående faktorer och vägrar ta åt mig ansvaret för bildens kvalité.

Det var en vacker liten spindel med sin gröna färg. (Vet inte vad sorten heter.)



Vattendroppen satt i alla fall still. Tillskillnad från mister spindel.

Signe kan åla det har mormor Inger lärt henne. Inger har låtit henne ligga i spjälsängen och under glada pårop från mormor och argt gnäll från Signe så har Signes frustration tagit henne framåt i en något udda men effektiv ålstil, känner på mig att hon snart kommer förfina sin ålteknik. 

Istället för att göra så som jag brukar, ta upp henne så fort hon började bli arg och frustrerad, så lät Inger henne hållas och ilsken så ålade Signe tillsist iväg.

Livet blev plötsligt ännu lite svårare nu när ungen kan förflytta sig. Hon flärpar runt till mage under klädbyten och försvinner iväg över sängen.



05.30 gick vi upp imorse… Signes idé!  

Igår så kom Karin och Hektor och hämtade upp mig och Signe. Redan innan Signes vagn, bilstol eller vår packning var inlastad i bilden så gav Karin och Hektors saker den ett fullt intryck.

Problem nummer ett tedde sig först omöjligt att lösa. Vår vagn gick inte in i bagageutrymmet där Hektors vagn och packning redan huserade. Tillsist efter att ha provat alla möjliga konstellationer och vänt och vridit på de båda vagnarna så gick de in båda två. Packning stuvades runt om, inuti, över och under vagnarna.

Barnen i deras stolar omsvärmades med prylar och tillsist så var vi färdigpackade. Signe somnade genast och Hektor skrek. Två Hektorstopp senare så kunde vi fortsätta till Läppe. Karin försåg mig med godis och dricka och till soundtracket Roxette så anlände vi till våra väntade mödrar och Jeje.

Tänk att det gick! Tack Karin för skjutsen!

Att packa bil har vi lärt oss av våra mödrar. Efter alla Läpperesor som de tog oss på när vi var små med hundar, katter, diverse burdjur, fiskar i hink, vattendunkar och packning för en hel sommar så är vi experter på att packa bil. Vi ger oss inte fören allt och alla är med, hur obekvämt det än blir.  

Måste ju skicka en hälsning till Sven och Birgit som numera surfar på nätet.
Ni är väldigt välkomna att hålla koll på oss genom bloggen.

Signes senaste nytt är att hon kan stå på alla fyra sedan någon vecka tillbaka. Kryp position!
Inte långt kvar innan det är full fart här hemma. Hon är så stadig. Min duktiga tjej.

Måste nog snart sänka ner spjälsängens madrass till båttenplan, annara så kommer hon snart kunna ta sig ur den.


Mina två favoriter

Hipp hipp hurra för mig som har namnsdag idag!

Signe och jag ska på BVC föreläsning om barnsäkerhet klockan ett. Efter det så kommer Karin och Hektor och hämtar upp mig och Signe. Vi ska åka Läppe!  Snälla Karin har ändrat sina planer och anpassat sig efter oss och vår BVC tid.

Vi ska trycka in två barn med bilstolar, två vagnar och vår packning för en vecka i Karins bil. Vet inte om det kommer att gå men vi hoppas på det. Kommer vara saker högt och lågt.

Ser fram mot att åka Läppe. Höstlovsvecka och Jeje har åkt ner från Dalarna.

Idolbild på Jeje och Signe från förra Läppe vistelsen.

Igår så mötte jag och Snigel upp med Erica på videobutiken och hyrde ”Sex and the City” filmen. Vi gick hem till Janni där hon fick visa sin talang för att få igång krånglande DVD filmer.

Första gången Janni såg filmen, andra gången Erica såg den och pinsamt nog fjärde gången jag såg den. Karin och jag har sett seriens alla avsnitt så många att vi kan dem utantill. Har lurat hjärnan till att tro att vi känner karaktärerna. För det gör vi!… Eller?

Signe tittade opassande nog också på filmen. Har börjat ransonera bort det jag anser som olämpligt för henne att titta på. Vet ju inte hur mycket hon förstår av det hon ser på TV, som Inger påminner mig, hon kan tycka att saker är läskiga.

Jag försöker att inte använde TV som barnpassning men när jag tittar på något och har Signe i knäet så tittar hon också. Hur jag än gör så vrider hon sitt lilla huvud efter rutan. Inte så konstigt med alla färger, former och ljud. Lilla Signe soffpotatis.

Blir alltid TV-tittande på morgonen och kvällen. Under dagarna så försöker vi att aktivera oss. Men då och då så är det skönt att sjunka ner i soffan till en välbekant film tillsammans med bra sällskap.    

Det sa nyss rassel i brevlådan och på golvet låg ett paket innehållandes min närbildslins som jag beställde igår. Skruvade genast på det på kameran och testade lite snabbt. Gjorde skillnad. Ska testa lite noggrannare så fort jag får tid. Lägger upp bild så snart jag har en.

Signe äter numera gröt 5 gånger om dagen och har börjat dricka lite vatten efter gröten. Hon ammas väldigt lite, bara på natten och när hon ska sova.

Hon sover bättre nu när hon får gröt och har utökat längden på sina dagliga sovstunder. Men hon sover fortfarande dåligt på nätterna. Jag hoppas på att det snart blir bättre då jag får i henne större och större mål gröt.

Igår så hörde jag Hektor säga pappa, högt och tydligt. Han säger även mamma. Duktiga killen!

Signe, den lilla förrädaren, säger pappa. Inte mamma!  Hon började med det för någon vecka sedan. När Mathias kom hem från jobbet så sa hon pappa två gånger och tittade på honom så jag tror att hon vet vad det är hon säger och alltså inte bara härmar ljud. Jobbar stenhårt på att hjärntvätta henne till att säga mamma.

Den senaste tiden så har Signe upptäckt Mathias. Han är tydligen JÄTTE rolig. Hon skrattar högt åt honom bara han visar sig och klappar händerna när han fular sig. Jag är inte lika rolig!  

Idag så har jag varit på jakt. Mitt villebråd var närbildsfilter +4 storlek 52 mm till min Nikon D80. Lättare sagt än gjort att hitta något så exotiskt byte i denna stad.
Var inne i två fotoaffärer (andra gången jag går på jakt efter närbildsfilter i affärer) ingen av människorna jag pratade med hade hört talas om något sådant som ett närbildsfilter. Nej, det finns inte!
Nähe! Men vad är det här då?

Gick hem och beställde mitt filter på nätet. Det kommer inom kort hem i brevlådan. Ska bli så kul, ser fram mot!

Jag förstår att affärerna inte vill göra reklam för billiga macro filter när de kan sälja dyra macro objektiv. Det är klart att macro objektivet har fler fördelar än ett närbildsfilter men för en amatör som jag så är ett filter ett väldigt bra billigt alternativ!

Igår kväll så var det full fart på snigel. Hon for runt och hade saker för sig tills hon somnade och sov riktigt bra i natt. Både energin och den bra sömnen beror nog på det stora mål gröt, smör och fruktpuré som hon åt på kvällen.

Idag så har vi varit hemma hos gammelfarfar Lasse tillsammans med morfar Tomas. Signe tjöt av skräck varige gång farfar log åt henne. Värre var det när han skrattade vilket han gjorde åt henne för hon va så fånig. Hon som aldrig skriker annars, första gången pappa hörde henne tjuta. Fåniga lilla ungen!

Under besöket så fick hon i sig en bra portion med fruktpuré. Hon åt samtidigt som hon tittade på morfar. Hon äter bättre när hon har något som distraherar henne.


Lyckades få till en bild på Signes små risgryn när hon tittade på morfar och log. 


Signe och morfar Tomas

Idag så har jag och Signe varit hemma hos Janni och lunchat. Excellent sällskap! Jag kom som vanligt dit med en påse hämtmat och försåg Janni med en massa restsopor i form av olika mat förpackningar.

Efter att ha ätit, skräpat ner och fikat så gick vi till HM för att spendera de resterande pengarna på mitt presentkort. Det blev två tröjor, en lång randig sak på rea och en senapsgul koffert, och en schal.  

Väl hemma igen så var Signe så hungrig att hon åt den största portion gröt/puré som hon hitintills fått i sig. Jag fick till och med fylla på med fruktpuré och allt slank ner. Nästan utan kladd!!!

Mathias har jobbat över och är nyss hemkommen. Nu så ska jag gå och göra honom sällskap och så ska jag försöka mata Signe igen i hopp om att även denna portion blir en lika stor hitt som den förra.

I fredags så upptäckte jag till min naiva förtjusning att Signe har fått inte bara en utan två tänder i underkäken. Hon kan numera inte bara rivas utan också bitas med sina två sylvassa risgryn.

Blir till att börja borsta tänder på lilla fröken.

Idag så har jag och Signe övat oss på att vara ifrån varandra två gånger. Första övningspasset så lämnade jag henne hemma med Mathias medan jag var ute och fotade. När jag kom hem igen så kom Berit förbi och Mathias och jag söndagspromenerade med bilen till Nyköpingsbro och fikade.

Tanten i mig hytte med näven och gnällde över de hutlösa priserna de tar för kaffe och bulle. Skandalöst! Dum som man är så betalar man snällt och tackar så mycket. Borde klagas mer. Fylla förslagslådan med kritik och tvinga fram en reform för fikabrödspriserna. Alternativt fixa upp den skabbiga inredningen så att kaffet blir värt pengarna i njutbar design.

Hemma så hade allt gått bra med Snigel. Farmor får gärna sitta barnvakt snart igen.

Bio nästa!  

Så klart så fick vi en morrande bebis, kunde det bli på något annat sätt?

Ett djupt morr betyder ” jag är glad” om det nu var någon som kände att de behövde en översättning av Signes väldigt tydliga glädjeyttring.

Dagen började med att Maria, hennes pojkar, jag och Signe gick till Allahelgona kyrkans öppnaförsolan. Calle och Anton hade fullt upp med att hålla Maria sysselsatt och Signe tittade på samtisigt som hon åt sin medtagna mangopuré. Lite välling fick hon också i sig.

Efter en sångstund på öppnaförskolan så gick jag och min sovande unge ner på stan och införskaffade Mathias spontan presenter. Bara för att han är han och gör det så bra!

Signe fick ett hårspänne för att hålla håret från ögonen. Måste säga att hon ser en aning fånig ut med en blomma på huvudet. Klämde mig igenom hela sortimentet innan jag hittade en som jag bedömde som svår svald. Vill inte ha något hårspänne i halsen.

Bildserie på när Mathias matar sin matvägrande dotter med potatis och morotspuré.

Idag så har inte jag och Signe gjort många knop. Jag har haft ont i huvudet sedan i går. Väldigt jobbigt att ha ont i huvudet samtidigt som en pigg bebis tittar uppmanande på än. Vi har sovit mycket och Signe har tyckt att jag är tråkig. Mathias kom hem och lagade mat åt oss och försåg mig med en ”tycka synd om mig själv” chokladkaka innan han försvann iväg till repet.

Signe och jag övar oss på att vara ifrån varandra med målet att Mathias och jag ska få gå på bio. Vi började smått med att vi hade barnvakt i lördags.

Vi lämnade över en mätt och trött Signe till mormor Inger som stoppade ner sitt barnbarn i vagnen och gick på en lång promenad.

Undertiden så åkte jag och Mathias till Factory Outlet i Vingåker och förlustade oss. Jag köpte ett par jeans och Mahtias ett par vinterskor. Det var riktigt jobbigt att åka från Signe! Jag föreställde mig att hon skulle vara helt hysteisk och otrösterlig men när vi kom tillbaka så var det till en glad och utvilad Signe. Allt hade gått bra!

Igår så stoppade Mathias ner Signe i vagnen och gick iväg med henne till farmor Berit. Undetiden så fick jag vara helt själv för första gågen på ett halvår. Kändes väldigt konstigt och jag kan erkänna att jag led av separationångest! Signes humör var inte det bästa och hon blev snart ledsen trotts att Mathias, Berit och katterna gjorde allt för att roa henne. Tillsist så tog de en proemnad och när de kom hem till mig igen så hande hon somnat alldeles slut och med tårar på kinderna.

Vi ska göra ett nytt försök och fortsätta att vänja Signe vid att vara utan mig på lördag. Berit ska komma hit och passa henne och förhoppningsvis så går det bättre då.

Det ligger sternar på vårat soffbord... Naturligtvis så ligger det stenar på vårat soffbord, vad annars?

Jag har varit i Läppe och blivit inspirerad av min mor vars senaste ide är att måla stenar. Förhoppningsvis så ska de säljas på julmarknad om inte alla blivit tingade innan marknaden går av stapeln.

Jag var också tvungen att testa att måla sten, så jag målade stenen måsart. Blev riktigt nöjd.

Stenarna på soffbordet ska bli små monster, ett för varige element. Har just börjat skissa upp jordmonstret. Om jag blir nöjd så ska de få flytta hem till någon som jag tycker behöver fyra elementmonster. Vem säger jag inte.

Inger samling av stenar med min mås i mitten.

Min Måsart mellan Inger små monsterfiskar.

Ingers sniglar.

Hitintills så har Signe klarat sig från höstkylan med hjälp av stickade små sockor, stickad tröja och filt. Men höstluften letar sig lätt in genom maskor i stickat så vi gav oss iväg och gjorde staden Katrineholm i jakt på en overall.

Vi hittade en flisoverall och la Signe på disken och stoppade in henne i overallen. Den passade och för att slippa bråka mer med lilla damen så lämnade vi över overallbeklädda Signe till kassörskan som blippade in streckkoden och tog bortlarmet. Fnitter fnitter så fick vi tillbaka en storögd unge i en nyinhandlad overall. Barn med overall kostade 175 kr vilket var en glad överraskning då jag inte viste att det var rea.

Signe invigde overallen med att ta en lång sovstund i den ute på farstun efter en promenad i hösten. Hon kändes varm och go när jag tog upp henne igen.

I onsdags så åkte jag och Signe till Läppe. Vi blev räddade ur vår Nyköpingstristess av Inger som kom och hämtade oss och all vår packning. Jag förstår inte hur en så liten människa som Signe kan komma med så många olika attiraljer som alla är lika nödvändiga. Bilen fylldes med Signe saker och nu när vi boat in oss i Läppe så kan jag avslöja att huset ändrat karaktär. Det är prylar överallt.

Jag har med mig min kamera och har gått på jakt efter hösten. Fångade höst på lite bilder:


Ett stinkfly på en kärleksört





Signe vinkar åt sig själv i spegeln och tackar Jeje för den fina mössan som hon stickat åt Signe.

Idag (på Signes halvårsdag) så var Signe och jag på BVC för att ta ytterligare en vikt. Under veckan som gått så har jag inte gjort något annat än matat med olika fruktpuréer, gröt och välling.

Mitt ihärdiga matande har gett resultat och Signe har ökat med 300 g på en vecka.
Vi fick beröm över hur mycket hon gått upp!
Hon väger nu 6605 g och hennes kurva är på g upp igen.

Det känns så bra!

Bevisligen så får hon i sig något av den mat jag ger henne även om det inte ser ut som det när hon äter. Tycker maten hamnat överallt utom i magen. Kladd, kladd, klet, kelt.



 

Idag så hade Signe och jag besök av Karin, Hektor och Maria.
Vi tog det lugnt hela dagen och glodde film och åt onyttigheter.

Tack tjejer och bebisar för en riktigt bra dag!

 Finaste barnen 

Idag så fastnade hösten på bandvagnshjulen och det gick upp för mig att sommaren är slut.

Ute så har fladdermössen flyguppvisningar för varandra och de skriker så högt att de går att höra dem in i lägenheten. Nu så ska de träffa en trevlig partner och övervintra tillsammans. Himla livet på dem när de stylar för varandra!

Höstljud utanför fönstret.

 

En av skaparna av ”A Nightmare Before Christmas” Henry Selick har nu gjort en fantastisk film "Coraline och spegelns hemlighet" baserad på Neil Gaimans barnbok.

Såg den igår och det är en väldigt sevärd film, vacker och bra handling. Rekommenderas!

Det är så mycket jag vill hela tiden! 

Just nu så skulle jag vilja sitta och rita på datorn men är så trött att ögonen går ihop i huvudet på mig.

Jag skulle vilja göra armband och följa nya mönster ur boken som min mor gav mig i födelsedagspresent. Pyssla med garn och pärlor och göra riktigt pråliga pärlband. Jag skulle vilja orka vara kreativ och våga trotsa läggdags. Men jag orkar inte vilket känns frustrerande då Signe sover och jag för en gångs skull har tiden till att göra allt det där. Om jag bara orkade!

Jag skulle vilja ta fram staffli och den tomma duk som står lutan mot väggen och väntar på mig.

Jag skulle vilja sy något rysligt av de resttyger som jag köpte i veckan.

Jag skulle vilja sminka mig och ta kort på mig själv, använda någon rolig effekt och ta en skruvad egobild.

Jag skulle vilja gå till frissan. Det var ett år sedan jag var där senast.

Jag skulle vilja gå på friskis och träna. (Det är över ett år sedan jag var där senast)

Men mest av allt så vill jag sova!... så kanske jag orkar med allt det där imorgon...

Svårighet att minnas ansikten medför gissel:

Gissel nummer ett: Jag kan inte för mitt liv känna igen olika tv-personligheter som tydligen ALLA andra känner igen. De kallade kändisarna tillhör irriterande nog allmänbildningen att ha koll på vilket gör att jag är lätt att vinna över i frågespel och idiotförklaras när jag frågar frågan ”vem är det?” när någon visar en bild på Brad Pitt.

Gissel nummer två: Jag känner inte igen folk som jag träffat och råkar då och då ut för pinsamheten ”vem är människan jag pratar med som tycks veta så mycket om mig?”

Gissel nummer tre: Jag har svårt att rita ansikten. Kan bero på något annat men jag misstänker min ansiktesanalfabetism.

Här är mitt senaste försök till något självporträtts liknande:. Är det likt mig? Jag har ingen aning!

Mina Idol favoriter som båda helt otippat vunnit över min soffröst.
 

I min värld, med sin enda fokuspunkt Signe och med sina få utomstående händelser, så har IDOL kommit att spela en stor roll för vardagen.

Vi har följt deltagarna genom pinsamma uttagningar fram till kvällens kval. Jag har mina favoriter, Erik, Grevinnan Karolina och Hästhandlaren Calle, utvalda och kvällen kändes säker med soffbordet fullt av sådan som jag egentlige inte ska äta. Bara juryns val kunde äventyra min sköna position i soffan men vist kommer de välja så som jag redan valt bland de utröstningshotade deltagarna på avbytarbänken?

Men kvällen gick och jag satt mer och mer obekvämt och genom juryns sista val så försvann tillfälligt all min logik, jag rasade!!! Aldrig har juryn haft så dålig smak som kvällens val. Ett stort Buuu för juryn som valde bort Carl och som istället valde in den ena floppen efter den andra. Upprörande för mina omotionerade känslor!  

*Välter soffbordet, svär och ställer till med en scen*

Puss på dig!

I måndags så var jag till BVC med Signe för att ta en vikt. Hon väger nu 6360 g och har ökat 70 g på ca 1 vecka. Även om det inte är mycket så betyder det att hon inte står still i vikt. Känns mycket lugnare efter besöket men ska tillbaka på tisdag för att ta vikten igen. Vi ska bara fortsätta som vanligt och mata på så mycket vi får i henne.

Igår så drack hon ca 120 ml välling vilket är väldigt bra för att vara Signe och så åt hon mango/banan puré. Purén är en hitt och hon är relativt lättmatad så länge det är något sött på skeden.

Tycker inte att jag gör något annat än matar om dagarna. Jag måste gå omkring med henne gungandes och sjungandes för att få henne att äta ur flaskan. Har sjungit igenom alla barnsånger, snapsvisor och olika popp plågor jag kan för henne. Börjar bli brist på variation och jag har börjat egenkomponera sånger till henne. Men jag har kommit på mig själv med att väldigt många sånger slutar med skål!


Signe undersöker nya skeden, den får godkänt så länge den innehåller sötslibbig puré

Igår så ringde telen och en lätt förebrående röst förklarade att hon fått in en hittekatt och att hon genom öronmärkningen spårat den herrelösa katten till mig. Katten fanns att återfå i Stenkullas katt och hundmatsaffär. Så det var bara för mig att packa ner Signe i vagnen och gå och hämta ut min stackars lösdrivande katt.

Jag släppte ut honom klockan sju på morgonen och vid 11 så försökte jag ropa in honom utan resultat. Han var kidnappad och inlåst i något som måste ha varit som katthimlen med all kattgodis både högt och lågt.

Min stackars hittekatt med sin blanka päls och tjocka kroppshydda, jag förstår inte vad det var som sa hemlös i honom. Jag köpte halsband nummer två i ordningen och tog honom under armen och gick hem.

Just nu så är han ute klädd i ett ljusblått halsband, om han inte redan tagit av sig det, händig som han är.