KnackArt

Signe är förkyld och har snorat och snörvlat hela natten. Som en mistlur tjöt hon med jämna mellanrum. Ingen i familjen sov. Mitt i natten stod Mathias och jag sömniga lutade över skötbordet där Signe låg och skrek. Vi gjorde vårt bästa för att få ut snor med både snorlösande spray och snorsug. Vi tog tempen, igen feber bara en massa snor. Jag satt uppe med henne någon timme mitt i natten så att hon skulle få lugna ner sig efter sitt vredesutbrott på skötbordet. Det är inte kul att bli sprayad i näsan! Allt var misär men mitt i allt elände log hon ett snorigt leende. Min underbara lilla tjej.

Imorse åkte Mathias trött iväg till jobbet. Signe sover just nu och tar igen sig efter nattens elände. Jag roar mig med tvättstuga. Snart kommer Inger och hämtar oss. Vi ska till Läppe och blir kvar där över nyår.

Igår hade vi min far och farfar här för att fira jul. Jag bjöd på mat och under stor förvåning konstaterades det att det var, inte bara ätbart, utan gott. Vi bjöd på vintersallad (recept taget från arla.se) med äppelpaj till efterätt.

Ingredienser
4 port
2 dl bulgur
1/2 pkt saffran, 0,25 g
smör
4 dl hönsbuljong
400 g kycklinglårfilé
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 avokado
1 granatäpple
150 g Apetina
5 dl grönsallad
2 dl Arla Köket lätt crème fraiche tomat&basilika

Gör så här
Fräs bulgur och saffran i smör i en kastrull. Häll på buljong och koka under lock enligt förpackningen. Skär kycklingen i bitar. Stek den i smör i en stekpanna ca 7 min. Salta och peppra. Dela, kärna ur och skala avokadorna. Skär dem i bitar. Dela granatäpplet i klyftor och peta ur kärnorna. Lägg salladen på ett fat och varva bulgur, kyckling, avokado, granatäpple och smulad ost. Servera med bröd och crème fraiche.

Ikväll hade Mathias några vänner över på en lugn förfest. Värdinna som jag var hälsade jag gästerna välkomna vid dörren. De hade vinflaskor i händerna… jag hade en nappflaska. Mathias smuttade på en öl och umgicks med de vin smuttande gästerna…. jag ammade mitt barn. Innan de kom hade jag gjort mitt bästa för att göra mig fin… när de skulle gå upptäckte jag att jag har min klänning ut och in... jag har fortfarande inte krängt klänningen rätt.

Jag har inte duktigt någon öl, jag känner mig inte fin i min aviga klänning och jag står inte i en krogkö… men jag är rätt så nöjd ändå.  

Idag har jag haft fullt upp med de sista julförberedelserna. Morgonen började med julbad för både mig och Signe. Bad följdes av tvättstuga, disk och annat små pill. När tvätten äntligen var klar gav vi oss ut i snön på jakt efter de sista klapparna.

Tomas har blivit med hund. Granntantens Jack russell terrier vid namn Bella har flyttat in hos honom. Bella sörjer sin matte som inte längre kan ta hand om henne och matvägrar i sin depression. Pappa skämmer bort och gör sitt bästa för att muntra upp gamla hundfröken.

Tomas och Bella följde med mig och Signe ner på stan. Pappa och jag turades om att hålla i barn och hund och kunde snabbt smita in i affärer. Vi var snart klara och pulsade hem till honom och åt skinksmörgås. Matvägrande Bella åt lite skinka och matvägrande Signe sög i sig lite smörgås.

Signe och jag har slagit in de sista paketen. Signe kröp omkring på golvet och hjälpte till. Hon stal sax, tejp och skrynklade sönder inslagspappret. Hon kryper snabbt och hugger efter saker som en orm. Då och då så ställde hon sig upp och höll krampaktigt i sig i antingen mig eller en möbel tills jag räddade henne. Balansen är inte den bästa än men stå det ska man tydligen göra. Hon gör allt för att motarbeta sin egen säkerhet.

Nu ska jag packa klart. Vi åkte till Läppe så snart Mathias kommer hem från jobbet. Ser fram mot imorgon. Signes första jul. Bjällerklang!

Som en objuden, ovälkommen och oförskämd gäst flyttade huvudvärken in igår och som alla oinbjudna, ovälkomna och oförskämda gäster så var den svår att bli av med. Huvudvärken ville inte gå härifrån trotts att värdinnan gick och la sig. Den följde med ner i sängen och störde hela natten. På morgonen var den fortfarande kvar. Lamslagen av min oinbjudna, ovälkomna och oförskämda gäst bad jag Mathias stanna hemma från jobbet för vård av sjuk flickvän och piggt barn. Jag orkande inte med Signe.

Framåt lunch började den oinbjudna, ovälkomna och oförskämda gästen röra sig mot dörren och efter lite mat tackade den för sig och lämnade mig mör och öm men utan värk.

På eftermiddagen kom två inbjudna, välkomna och trevliga gäster på besök. Jag skulle ha träffat Janni och Erica på stan men mör som jag var lockade jag hit dem istället. Trevligt som alltid!   

Signe har varit matvägrare de senaste dagarna. Det kommer perioder då och då när hon knappt äter något alls men idag så fick vi äntligen i henne lite gröt.

Som vanligt sjöng jag för henne samtidigt som jag visade bilder ur en bok och trugade med skeden. Detta fungerade inte! Signe knep med munnen och lät surare och surare. Jag ropade in förstärkning i form av Mathias som kom indansandes i köket. Samtidigt som jag trugade med skeden så dansade Mathias och sjöng med i sångerna. Sura, matvägrande Signe log nu stort och tittade på sin underliga far och plötslig slank gröten ner.

Ingen dinner utan show. Det är Signes motto!

Dagen började halv sju i morse då hela familjen väcktes av Signe som beslutat att det var tid att gå upp. Mathias fick ligga kvar i nya sängen och sova vidare medan jag tog det pigga barnet under armen och vinglade upp.

Nya sängen anlände i fredags. Vi sover på moln!

Jag började morgonen med att försöka mata det matvägrande barnet. Frustrerad blev jag allt mer och mer irriterad och tillsist gick jag in med Signe till Mathias och lämnade över matvägraren till sjusovaren. Mathias kom uppviglande och försökte även han mata barn. Misslyckades!

Lagom till att alla var vakna ville Signe sova och vid tio sov både barn och man igen. Jag passade på att slå in julklappar och försökte bota mitt dåliga humör med bjällerklang bland klappar och julpyssel.

Signe vaknade vid tolv och efter ytterligare matvägran packade vi in oss i bilen och trotsade snökaos med målet julklapp.

Min far ringde och bjöd över oss på en skinksmörgås. Signe bröt sin matvägran med en smula pepparkaka.

Väl hemma igen har vi fått i henne 1 portion gröt med fruktpuré.

Snart ska vi hem till Berit och Ida.

Det är dagen så här långt…

Ytterligare en framtand har tittat ut och Signe har nu fyra tänder att bitas med.

I morse gav Signe och jag oss ut i snön. Jag hade ett snabbt ärende ner på stan, Vi gick iväg, vad jag trodde var, klockan nio. Straxt innan, vad jag trodde var, klockan tio stod vi nere på stan utelåsa från alla affärer. Jag ringde till mamma för att prata bort några minuter innan affärerna öppnar. Men klockan är ju nio upplyste Inger mig om. Jaha… och vad gör jag här en timme innan allt öppnar?

Innan hade jag haft ett mål med promenaden men efter att jag förstått att jag var tvungen att vända hem igen kändes vädret om möjligt ännu värre. Jag var kall och mina kläder hade blivit blöta av snön, det blåste och vagnen var minst sagt svår körd på oplogade trottoarer men höga snövallar.

Mitt i allt elände ringde Mathias och sa åt mig att stanna inne idag då det är snökaos och väldigt halt. Jag vet! Svarade jag som redan stod nere på stan och frös. Vad skulle jag ut och göra?

Vägen hem var inte kul, jag höll på att frysa ihjäl och såg framför mig hur jag fick spendera julen i gippsvagga! 

I vagnen låg Signe och sov väl ner bäddad bland filtar och regnskydd. Hon var utvilad och glad när vi kom hem.  

Signes hår beter sig annorlunda nu än vad det gjorde förut. Det går igenom en tovningsfas. De fluffiga tunna stråna flätar ihop sig till dreads. Dessa måste jag noga hålla efter hör att inte hela håret ska bli en enda tova.

Pudeludeln Fanny gick också igenom en tovningsfas och skaffade sig dreads när hon var runt året. Det blir tydligen så med pudelhår när de når en viss ålder. Lösningen på pudelns hårproblem var rakapparat. Känner inte för att lösa Signes dreadsproblem på samma sätt.

Finns det balsam för så små barn?

Signe är försedd med pannband för att hålla sitt långa hår från ögonen. Klippa är det inte tal om!

En nyfriserad Mathias med sin frissiga dotter.

Vi har inga planer för den här helgen. Den är helt tom och bjuder på möjlighet att ta det lugnt… eller att göra allt det där som vi annars inte har tid att göra. Åååå så bra, en helg utan planer då kan vi ju städa ut på balkongen, storstäda lägenheten, köpa julklappar, LÄGGA OM GOLVET I SOVRUMMET när det ändå är tomt på säng och varför inte passa på att flytta ut datorer till vardagsrummet och ge Signe ett eget rum?

Listan på saker att fylla den tomma och lugna helgen blev längre och längre och Mathias ögon blev rödare och rödare. Han rev min lista! Istället så har vi haft en stilla dag med en promenad ner på stan där vi spanade in lämpliga julklappar och inhandlade mössor till oss själva. Mathias passade på att klippa sitt vildvuxna hår och Signe sov skönt i vagnen.

Ikväll så har Berit varit här. Vi tittade på ”Flickan som lekte med elden”. Imorgon ska Mathias och jag gå på bio (för första gången sedan Signe kom till världen) och se ”Luftslottet som sprängdes”. Berit ska vara barnvakt åt Snigel.

Igår sålde vi vår gamla säng och vi är nu mellan sängar.

Inatt sov vi i bäddsoffan i vardagsrummet. Det var trångt men hela familjen fick platts. Både Signe och Movitz tyckte att det var jättemysigt, det tyckte inte jag och Mathias. Vanligtvis så brukar vi låsa ute katten från sovrummet men i vardagsrummet så har vi ingen dörr att skyla oss med. Movitz låg vid mina fötter och fiskade efter mina tår när han tyckte att jag röde på mig för mycket.

Signe har krupit omkring i bäddsoffan mellan oss och nypt oss med sitt pincettgrepp.

Den nya sängen kommer någon gång nästa vecka. Jag längtar!

Varför har man katt som husdjur?

I det senaste numret av Illustrerad Vetenskap fanns en artikel som ifrågasatte logiken bakom att människan har katter som husdjur.  

1. Katten är ett nattdjur.
2.katten är ensamlevande och alltså inte ett flockdjur.
3. Katten är snarare bunden till en plats än till en speciell person.
4. Katten är inte den bästa råttjägare. Har man problem med överpopulation av gnagare så passar iller eller terrier bättre som råttjägare.

Jag lägger till:
1. De hårar.
2. De klöser sönder möbler.
3. De går på låda.

I vårt fall så är inte ens katten trevlig och har alltså inget att kompensera för sitt odrägliga beteende. Är det så illa att katten bara har sitt utseende som talar för den? Mins att Movitz var jätte söt… som kattunge…

Kissen är för smart för oss. Han har lärt sig att ringa på dörren när han vill in. Eftersom ringklockan sitter för högt upp har han dresserat granntanterna till att ringa på klockan åt honom. Detta gör nu tanterna flera gånger om dagen. Jag är tacksam över att de är snälla som hjälper Movitz att komma in men samtidigt är det jobbigt att det ringer på dörren i tid och otid. Oftast i otid när Signe just har somnat. Med en illvrålande unge öppnar jag dörr och tackar så mycket och in kommer katten och blänger surt på oss och vill genast ut igen.  Jätte kul med djur!

Det som är mest förvånande är att grannarna gillar katten. Åååå han är SÅ trevlig! Trevlig? Säger vi undrande. Vad svarar man på det… Ja, det var ju bra att du tycker det.

Åååå är det din katt? Han är så trevlig, han brukar vara ute och gå med oss. Detta upplyste en kvinna med två hundar oss om.

Han brukar tydligen hjälpa till att städa i rabatterna också så till och med vaktmästarna tycker om honom. Enligt dem så är han jätte rolig.

???

Tänk om han kunde vara lika trevlig mot oss…

Katten har varit riktigt överjävlig på morgonen. Han hade utegångsförbud och hölls fången mot sin vilja. Anledningen till husaresten var veterinärbesök vaccination. Väntan på att Mathias skulle komma hem och ta med sig kattakräket kändes olidligt lång. Movitz gjorde allt i sin makt för att plocka isär lägenheten och förstöra allt jag tycker om. Han har lärt sig vad vi är extra rädda om och går därför direkt på teven och leker elektriker. Jag vågar inte visa honom att jag tycker om mitt bonsaiträd för om han förstår det så kommer han döda det.

Det är kul med djur!!!

Mathias kom hem, slängde in katten i bur och åkte iväg. En liten stund senare så var de hemma igen och katten åkte, ny vaccinerad, ut på gården. Lugnet har nu lagt sig...

Nu är vi hemkomna från Läppe. Man skulle kunna tro att det är lugnt på landet men ack så man kan mista sig. Vi har haft det jätte bra men med vissa inslag av hysteri . Inger har varit barnvakt åt Netas fralla Harry och eftersom vi inte vill skylla på Signe så kom vi fram till att det är Harry som gjort att vår bägare runnit över. Han blev för mycket. Inte för att det är något fel på Harrys person det är bara det att hans person kommer i en besvärlig förpackning. Stackars Harry tycker också att hans förpackning är jobbig då den behöver örondroppar och en tratt på huvudet för att förhindra hysterisk tass slick.

Fnys, frust, snark och snorkelfransen Harry.

Inger har haft tre hundar att gå ut med och ett barn och ett barnbarn att passa upp på. Barnet var trött och surt för att barnbarnet inte åt ordentligt och barnbarnet fick sitta i bur för att inte bli nersprunget av en av alla hundar.

Man kan tro att det är lugnt på landet och det skulle det kanske också vara om det inte var för matvägran, snoppdropp och hundpromenader i tid och otid. 

Lugnt var det inte men mysigt var det och jag har jagat och hittat bjällerklang i form av julmusik och julpynt. Nästa gång vi slår ner i Läppe så är det julafton. BJÄLLERKLANG!   


Frallan Harry


Pudeludel Fanny

I söndags firade Signe åttamånader och idag har vi varit på BVC. Signe väger 7485 g och följer sin egen kurva en bit under medelkurvan. Trotts att Signe har matvägrat i en vecka så har hon gått upp ca 400 g under den gångna månaden. Det är jättebra!

Signe fick mycket beröm av BVC sköterskan. Signe, som just blivit åtta månader, klarade tio månaderstestet galant. Hon fick visa att hon kan sitta själv och hålla i två klossar och slå dem mot varandra och så fick hon visa sitt fina pincettgrepp och att hon med det kunde plocka upp en liten kula.

BVC sköterskan blev impad av att Signe kan dra sig upp till stående och att hon kan förflytta sig i sidled när hon har en kant att hålla i.

Jag fick frågan om Signe förstår något ord och det gör hon. De orden jag vet att hon förstår är det klassiska titta, pappa, mamma och så förstår hon kisse och vovve. Utav de orden säger hon pappa och vovve (hon säger fortfarande inte mamma).

Det var ett bra besök på BVC. Alltid kul att få beröm, kände mig kolossalt mallig när vi gick därifrån. Mitt duktiga barn!


Bild från i söndags, på Signes åtta månadersdag, i Läppe 

I lördags så bjöd Kicki på fest och Läppe kaffebar fylldes med vänner och familj som ville gratta Kicki på 60 årsdagen. Det blev en mycket fin kväll som gästerna fylld med gratulationstal, sångframträdanden och teater.

Min present till Kicki var att, med kameran, dokumentera kvällen. Jag gjorde mitt bästa med att leka Paparatzzi fotograf vilket jag snabbt upptäckte var lättare sagt än gjort. Idag så har jag gått igenom de 300 bilder som jag tog under kvällen. Jag har valt ut och klippt till ett mer lättöverskådligt antal som jag ska skriva ut och klistra i album.

Tack moster för en jätte fin kväll!

I förgår när vi var ute och åkte så spanade min mors tränade ögon in bergatrollets ansikte när vi for förbi i bil. Tråkigt nog hade jag inte med mig kamera då men idag åkte vi tillbaka för att fånga ansiktet på bild. Ljuset var annorlunda idag än när vi åkte förbi första gången och ansiktet var därför inte riktigt lika tydligt men vist är det bergatrollet som stirrar på förbipasserande med sina ögonhålor, tydligt formade näsa och breda mun.

Min lilla matvägrare har ätit som den mest kräsna lilla fågel sedan vi kom ut till Läppe. I måndags förmiddag (när vi fortfarande var hemma) så åt hon två Signe portioner = gröt gjort på ca 4 teskedar med lite smör. Under dagarna tisdag, onsdag, torsdag och nu även fredag så har hon ätit 2 små Signe portioner och druckit ca 60 ml välling.

Jag är trött och frustrerad. Mitt humör styrs helt av Signes matintag och det går åt väldigt mycket energi till att ”glatt” truga med mat samtidigt som jag sjunger sånger för att distrahera matvägraren till att äta.

Trött på att laga till gröt och välling bara för att kasta det oätet. Hon är inte sjuk. Vet inte vad matvägran beror på men misstänker som sagt den nya tanden som tittade ut i tisdags. Hon har ytterligare en tand på väg.

Jag är trött!

Naturen gör det väldigt lätt för mig att hitta vackra motiv. Hela landskapet är klätt i frost och det har legat ett dis över kylan idag.

Mitt i allt det vackra så promenerade vi med djuren, pratandes och fotandes, med skog på båda sidor om oss tills vi tvärstannade på den lilla grusvägen. Vad var det? Lyssna! Det är något i skogen och det låter stort. Är det en älg, hjort eller ve och fasa kanske ett vildsvin? Vi stod länge och lyssnade nervöst på hur det brakade i skogen. Småfåglar skrek upprört över det stora oidentifierade. Vi väntade… inget hände. Tillsist så promenerade vi raskt vidare. Fåglarna skrek fortfarande argt och det knakade i buskarna men ut kom varken älg eller svin. Men det skrämmande mystiska odjuret avslöjade sig när jag såg att det kastade kottar från en gran. Det var en ekorre som pinsamt nog skrämt oss så pass att vi nästan inte vågade passera. Men det var en ovanligt stor ekorre med vassa huggtänder.

Imorse såg jag att tand nummer tre har spruckit igenom och tittar fram. Det var väntat. Signe har varit en dregelunge i någon vecka och gnidit med handen i munnen. 

Signe äter väldigt dåligt. Igår så åt hon inte något alls, ingen gröt eller välling, hur jag än trugade och testade olika smak variationer så dög inget. Jag har ingen mjölk kvar så kan inte förlita mig på amning. Misstänker starkt tanden för Signes matvägran.

Signes humör är det inget fel på… det är bara fel på mitt humör. Jag blir så stressad när hon matvägrar. Det är extremt frustrerande.

Signe invigde nya tanden med att bita mig i tummen. det gick jättebra. Tänder är kul!


Svårt att ta kort på tänder men här visar hon alla tänderna.


Våga vägra visa tand

Jag hittade den här finklädda frökapseln klädd i kung Bores favoritkostym, frost. Det blev paradkortet för dagen när jag lyckligt såg att frökapseln hade en liten hjärtformation i festdräkten.