Lilla grodynglet

I mars så förväntas vårt lilla grodyngel att anlända. Vi har redan gått halva tiden och jag börjar bli tjock. Det sparkar och far runt inne i magen på mig och jag håller utkik efter att de även ska kännas utanpå magen så att Mathias också får känna.


Vi har redan varit på två ultraljud.

Det första gjordes i vecka tretton för att ta reda på vilken vecka jag var i och för att se efter hur många det var där inne. Allt var helt enligt planerna och det var ett litet yngel som simmande omkring.

Andra gången så gjordes det mer akut efter att jag hade ont i magen. Mathias var med och fick se sen bebis på skärmen för första gången. Allt var bra med ynglet!

Snart så är det dags för det stora ultraljudet, ska bli så kul att få titta på bebisen tillsammans under lite lugnare omständigheter.


Mathias och jag förbereder oss för den kommande bebisen på lite olika sätt.

Jag surfar graviditet och läser om fostrets utveckling och pratar ständigt om alla mina funderingar och söker efter namn på olika namn sidor.

Mathias surfar radhus, ny bil och båt, och då och då så kommer han med ett namn förslag.


De senaste veckorna så har han allt mer börjat koncentrera sig på båt. Jag som aldrig varit på sjön finner detta väldigt oroande och ser min framtid allt tydligare sittandes på någon kobbe i en myggsvärm utan toalett. Jag vill verkligen inte gräva hål!

Om det bara hade gällt mig och Mathias så hade jag nog inte varit så oroad men nästa sommar så kommer vi att ha ett litet spädbarn med oss. Det kan ju verkligen inte vara att göra det lätt för sig själv?

Men i går så tog sig Mathias surfande ut ur datorn och vi åkte och tittade på en båt. Det värsta är att jag inte kan sätta mig mot detta då jag plötsligt fattat varför han vill ha en båt. Så klart så har det med kompisar och 3,5or att göra men även för att han vill att hans barn ska få vara på sjön så som han var när han var lite.

Även då jag först inte kunde se hur detta hade något med bebisen att göra så ser jag nu att det har allt med bebisen att göra. Det är bara för mig att bita i hopp, stuva ner mig i den trånga, bensinluktande och högljudda båten tillsammans med Mathias och det nykläckta grodynglet och helt enkelt gilla läget. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0