Första åkturen med min bil
I lördags så körde jag hem min bil. Batteriet hosta igång med lite hjälp från Mathias bil, övningskörningsskylten smackades på och så var vi iväg. "Nu så får du inte få motorstopp för då så får vi inte igång den igen" upplyste Mathias om. Men jätte nervösa jag lyckades få hem den till min far helt utan några problem. Även då det kändes väldigt ovant att köra en så annorlunda bil än den BMV 318 som jag nyss blivit van vid.
Denna bil kan vara det dammigaste jag någonsin har sett. Mathias som satt i passagerarsätet hade all tid till att pilla med olika fläktar och testa att trycka på knappar. Han drog entusiastiskt på alla fläktarna på fullt blås varpå jag skrek. Allt det damm som fridfullt samlat sig till ett tjock lager dansade nu upp i luften. Jag kände att jag blev hes och kände mig sträv i halsen, jag vill inte ens tänka på vad damm består av!
Vi spenderade en stor del av dagen i tvätthallen, varpå jag dammsög och dammade av bilen inuti och Mathias noga tvättade av den utanpå. Mathias bytte även från ett tvivelaktigt batteri till ett annat. Den blev så fin och luften kändes helt annorlunda i den. Mathias fick min tillåtelse att fortsätta utforska alla knappar och fläktar. Den har rumpvärme, det ni!
Vi upptäckte dock att hastighetsmätaren har ett eget liv. Den gör lite som den vill och hänger inte riktigt med i svängarna. Pappa har dock en teori att den kommer komma igång av sig själv när bilen blir lite mer använd, annars så byter han bara ut den. Så undertiden så får vi gissa vilken fart vi håller.
Men den är riktigt kul att köra!
