utan namn
Ådror av sten tungt i mitt bröst
tillsynes orubbliga i mitt bröst
Men i kall stillhet skapas rörelse, roterande rörelse
Porösa korn nöts långsamt bort
följer rörelsen långsamt bort
Ibland upp ibland ner
Kornen dras med
långsamt långsamt ner
En trögflytande rörelse upp för att sedan dala ner
Till drivor
Bildar damm som vill ut
svettas ut
Fågeldamm av vingar som vill ut
samlas i mina ådror
och vill ut
Väntar på sin tur innan de kallt svettas utNär nörden i mig helt enkelt inte kan vara tyst
Faktaruta: Metamorfa bergarter
Metamorfos betyder omvandling och metamorfa bergarter är bergarter som bildats då magnatiska eller sedimentära bergarter utsätts för höga tryck och temperaturer. Detta sker genom att de har trycks djupare ned i jordskorpan och kockas om så att bergartens mineralsammansättning ändras och bergarten genomgår en metamorfos. När de sedan tryckas upp igen genom jordskorpan så kan de tex komma upp som gnejs, glimmerskiffer eller marmor.
Gnejs är en grovkornig bergart som oftast är sammansatt av fältspat, kvarts, glimmer och ibland även amfibol. Under metamorfosen separeras ofta de ljusa mineralen (kvarts och fältspat) och de mörka (biotit och amfibol) vilket ger ett bandat eller ådrat utseende. Den här karaktäristiska gnejsigheten kan även bero på ursprungsmaterialets sammansättning.

När nörden i mig fortsätter att tala
Faktaruta: Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter bildas på jordytan, huvudsakligen genom vittring av en annan bergart, sandsten eller fossil genom att matrealer från dessa sjunker i vattnet och lägger sig på botten. Efter mycket lång tid kan sedimentet, om förhållandena är de rätta, komprimeras och genomgå genom tryck och värme omvandlas till en sedimentär bergart.
Skiffer tillhör de sedimentära bergarterna och består av finkornigt sediment och har i regel utsatts för mycket lite omvandling. Skiffer
Andra exempel på detta är kalksten, gråvacka och sandsten.
När jag låter nörden i mig tala
Faktaruta: Magmatiska djupbergarter
En magnatisk bergart är en bergart som bildats genom att jordens magma trängt genom jordskorpan och stelnat. Dessa bergarter kallas också för vulkaniska bergarter.
Jag använder mig främst av två av dessa bergarter i mina naturstens mosaiker.
Granit är Sveriges vanligaste bergart och består av en sammansättning av mineralerna fältspat, glimmer, kvarts, hornblände och pyroxen.

Färgen på granit kan variera mycket då färgerna på mineralerna kan skifta mellan vitt, rött och svart. Dess invärtes struktur kan både ha stora eller små kristaller. Desto längre ner i jorden graniten har skapats desto större blir kristallerna då det tagit lång tid för den en gång glödande massan att stelna. Mindre kristaller finns längre upp i jordskorpan där de stelnat långsammare i den alltmer avtagande värmen.
Diabas förekommer allmänt i Sverige och är en svart sten vars svärta kommer från ytterst små korn av järn och titanoxid och dess täthet gör den till en hård slitstark bergart. Diabasens hårdhet är ett resultat av en relativt hastig avkylning som den utsattes för då den sköts upp ur jordens magma. Tätheten och förekomsten av järn gör den till en tung sten. Kristallernas storlek avgörs av hur snabbt stenen blivit nedkyld.

Diabas löper genom berg som svarta ådror, ibland tunna ibland kilometertjocka, dessa mörka ränder sägs vara djävulens hjulspår.
Projektarbetet fortsätter
Nu så är det sportlov och man kan kanske tycka att det vore passande att sporta eller passa på att ha ledigt. Men man kan också tycka att det är passande att fortsätta gå till skolan och fortsätta jobba.
När jag i måndags, första lovdagen, gick till skolan så hade jag någonstans fått för mig att jag skulle vara ensam på skolan men i stället så möttes jag av full aktivitet fårn en hel hög människor.

Omgiven av sten och glas så börjad sjöråa ta form.
Karin och Tomas inflyttningsfest




Kan dock erkänna att jag bara smackade upp de relativt lungna bilderna. Fulbilderna behåller jag för mig själv ;)
Alla hjärtans dag i dag
Vitapricksjukan
Ve och fasa jag kanske har halsfluss.
I måndags så lyckades jag dra på mig en viss krasslighet som raskt ledde till enorm självömkan. Gnäll och gnöl och utrop så som jag tror att jag har feber ljöd genom klassrummen och ner på stan då Erica släpade ut mig i kylan på en schoping runda. Jag lyckades dock myrlejona med Erica hem till mig och eftersom jag misstänkte att jag var sjukling så fick gästen själv servera sig te och leta rätt på kakorna i skafferiet. Sjuk kan jag vara men smitta ska jag inte. I och med att Erica gick hem så plockade jag fram febertermometern. Jag brukar alltid tror att jag har feber men jag brukar aldrig ha det så när termometern visade 38,5 så spred det sig ett galet leende på mina läppar. Men det visade sig raskt att det här med feber faktiskt inte var så kul och jag blev ännu mera sjukling och om möjligt ännu mera gnällig.
Jag stannade hemma i tisdags då jag insåg att det inte var en bra ide att gå till skolan med feber. Och en enorm uttråkning till tråtts så höll jag mig väldigt passiv. Det enda jag gjorde på hela dagen var att diska, vattna blommor, plocka undan tvätten, städa akvariet och spela TV-spel.
I går, onsdag, så bestämde jag mig för att trotsa den numera ofebriga sjukdomen och ta min numera väldigt ömma hals och gå till skolan.
Efter skolan så gick jag hem till mamma för att lämna hunden och passade där på att tvinga in henne i badrummet med en ficklampa för att belysa mig i halsen.
Ick, skrik, panik! Vita prick sjukan hade flyttat in. Misstänker halsfluss. Men en annan möjlighet är ju att min hals bara anser att det här med prickar är en snygg sak och endast har införskaffat sig dem för syns skull.
Bu, vill inte ha halsfluss, jag har verkligen inte tid just nu.
Så Karin, om du läser detta så kanske du förstår att det råder en viss tveksamhet om jag kan komma på din fest i helgen eller inte. Yyyy vill inte ha vita pricksjukan just nu.
Ska dock ringa till vårdcentralen och tvinga dem att pilla mig i halsen med en topps.
Bu för vita prickar.
Projektarbete
Sjöråas Hjälmaren
Jag ska göra en mosaik föreställande Hjälmarens väsen sjöråa.
Runt Hjälmaren så talas det om ett väsen som sägs leva i sjön. Väsendet har fått namnet sjöråa och kommer från Svensk folktro. Det finns många berättelser om sjöråa, både gamla och nya och på senare tid så har hon kommit att representera sjöns själ. Berättelserna om henne handlar om samspelet mellan människa och miljö där sjöråa representerar naturens ombytlighet.
Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö och blir som alla vatten påverkad av vårt sätt att leva. Vi har länge levt som om vatten är en outsinlig resurs vilket har lätt till att sjöar fiskas ur, övergöds och hela ekosystem hotas.
Anledningen till att jag ska porträttera sjöråa är för att jag vill påminna människor om vattnets själ. Sjöråa är som naturfenomen är mest och med sin ombytlighet så går hon sin egen väg och jag vill låta henne göra det. Runt Hjälmaren så har hon redan blivit en symbol för sjön och jag tänker använda mig av sjöråas egen charm för att påminna om att vatten inte är bottenlösa.
Mosaikens material är sten och betong. Man lägger mosaiken genom att klistra fast stenar på en träskiva med tapetklister. När alla stenarna ligger på plats på träskivan så spikar man fast en träram runt stenarna. Därefter så häller man betong i ramen så att stenarna täcks. Efter en vecka så har betongen brunnit och man kan nu ta bort träramen och lyfter upp betongplatan som nu bildats. På undersidan av betongen så blottas den färdiga mosaiken.
Anledningen till att jag väljer just stenmosaik är att jag finner det vackert och jag tycker om själva processen med allt vad den innebär. Jag tycker om stenen och betongens hårdhet. Slutresultatet blir definitivt. Det finns inget att göra om något skulle gå fel utom att börja om. Materialet är slitstarkt och jag upplever en evighetskänsla i deras kombination. Dessa egenskaper går bra ihop med sjöråas.
Jag kommer att behöva naturstenar till arbetet som jag hämtar vid Hjälmaren så att stenarna har en koppling till platsen. Jag kommer även använda sjöslipat glas som går att finna på Hjälmarens stränder. Även en spånskiva, byggplast, tapetklister och betong kommer att behövas.
Arbetet kommer att presenteras på Nyköpings folkhögskola under våren 2008. Den färdiga mosaiken kommer att placeras i Läppehamn vid Hjälmaren på privat mark men för allmän beskådan.
Kostnaden för matrealet är 500 kr
Måtten på den färdiga mosaiken är 90*60 cm
Projektarbete: Stenmosaik

Hjälmarens sjöråa
Stenmosaik från 2007
Kroki: Ca tio min ställningar
Vitlök, sova och slipatglas
I fredags så flydde jag till Läppe tillsammans med Inger och Fanny. Mathias hade en spelning i Katrineholm och hade spenderat hela veckan i replokalen. Jag hade ingen lust att sitta själv ännu en kväll utan följde med mor och hund till landet.
Det var så skönt och jag blev så bortskämd. Helgen gick i vitlökens och stenplockandets tecken.
Jag har valt vad jag ska jobba med som projektarbete i skolan. Jag ska göra en stenmosaik föreställande Hjälmarens sjöråa. Till arbetet så ska jag använda mig av natursten och slipat glas från Hjälmaren.

Jag var så trött på fredagen. Låg i soffan och lyssnade på tv´n, då och då så sneglade jag upp på klockan och räknade ner minuterna till det magiska klockslaget nio. Klockan nio så blir det nämligen lagligt att lägga sig och sova.
På lördagen så busslastade jag mig själv till Nyköping och till nästa soffa. Film kväll med Mathias.
Snart så kommer det ringa på dörren och våra familjer kommer ramla in. Mathias har födelsedagsfika i dag.
Hurrar för pojken lite i förskott så här en dag före hans födelsedag.