Fluga

 

Bläckahästen och grodvingar

Målar acryl på duk och har jättekul. Jag har fler motiv som befinner sig på skiss-stadiet. Ska just påbörja en nyckelpigeälva omgiven av flygande knarksvampar. Helt klart road!
Bläckahästen

...

Igår vad jag ledig, det vill säga hemma själv med barnen. Kul. I ett svagt ögonblick lovade jag Signe att hon skulle få måla sig i ansiktet med sitt barnteatersmink. Sagt och gjort, sminket plockades fram och jag placerade henne på hallgolvet framför spegeln. I samma stund började Manfred gasta ut ett av de få ord han kan, välling! Signe fick stäng förmaning att hon bara fick sitta där hon satt och målade sig, inte gå någonstans. Undertiden som jag matar Manfred kommer Signe gående till mig med ett uttryck av ”ojdå” i hållningen. Det var färg överallt! Hon hade gått in på sin toa och smetat färg på dörr, handfat, handduk och väggen. Det var runttrampad färg över hela hallgolvet. Jag börjar desperat gnugga på väggarna med en disktrasa full med diskmedel, färgen gick knappt att få bort. Jag tittade på mitt nerkletade barn och kände viss panik. Undertiden som jag gör mitt bästa med att få färgmisären under kontroll hör jag Signes röst ”Manfred ritar på dammsugaren”. Manfred hade fått tag på en tuschpenna och var i full färd att måla dammsugaren efter att ha avslutat att måla dörrkarmen blårandig. Där brast det lite för mig! In med Signe i duschen för hårtvätt. Hon skrek så slemmet rann ur munnen men med tanke på att hela hon var röd av färg hade jag inte så mycket alternativ än att gnugga henne ren. När vi äntligen kom ut ur duschen var jag helt slut. Då tittar Signe på mig och säger ”Du ser lite sur ut, mamma?” Kan säga att jag kände mig lite sur också!

Tog kort på henne just som hon började måla sig. Hon var så söt där hon satt. Tog kort på henne när hon målat sig klart också, innan vi började med saneringen. Blev ju kul bilder i alla fall…

 

 

 


Signe citat

 
 

Under vintern har Signe lärt sig knäppa med fingrarna. Så fort hon lärt sig det var det vidare till öva på att vissla. Nu kan hon även det och deklarerade ut att hon nu ska lära sig titta i kors, något hon redan kan. Fattade först inte att det var hon som gick efter mig i affären och visslade fören Mathias påpekade det. Hon är mycket nöjd.

Något som tagit lite längre tid att få ordning på har varit nattblöjan. Signe har tyckt att det här med blöja är det mest praktiska som finns men igår rykte den och hon har nu haft sista blöjan på sig. I natt sov hon i trosor. Vi var uppe på en toa en gång och sedan sov hon hela natten och var torr på morgonen.

Signe citat:

Mathias busar med sin dotter och tittar stängt på henne och säger ”Jag har ett hjärta av sten” varpå Signe raskt kontrar med ”Nej, det är en muskel!”.

Signe satt och små hostade vilket började gå mig på nerverna så jag sa till henne att hosta till ordentligt var på Signe förnärmat tittade på mig och sa ”Du ska inte bestämma hur jag ska hosta!” sedan satt hon tyst en stund och sa sedan ”Vet du vad som bestämmer hur jag ska hosta? Det gör bacillerna!”.

Den lilla bruden sätter man sig inte på i första taget! Hon säger till om hon anser att man gör henne orätt. Det kommer hon tjäna på även om det kan va provocerande för en mamma som försöker uppfostra sin bestämda dotter.

 


...

...

 


Ulli the Gulli

Ullrik knäppkatt som älskar vatten och som gärna är med så fort valfri kran spolar vatten i huset. Att ligga i badkaret är bäst direkt efter att någon duschat och att bli spolad med vatten när man sitter (i vägen) i handfatet är inte ett problem.

Kisse har mått dåligt men är nu bättre igen. Förstod först inte vad som var fel, när även katten matvägrade, men förklaringen kom i en spya som krälade iväg över golvet, full med mask. Fruktansvärt vidrigt! Kattakräket är nu avmaskat och äter igen men har ont i en tass. Avvaktar ett tag till innan det eventuellt blir veterinär.

Men tåligaste kissen är han och tjusig som få, fina Ulli.


tusch

La beslag på barnens tuschpennor. Nu när körkortsteori inte tar upp all tid har min kreativitet kommit tillbaka. Fritid! Har en mängd rit, mål och virkprojekt på g och ska ta tag i barnens bilddagböcker igen. Lika trött som vanligt men är mer närvarande och har energi nog att tycka att saker är kul igen.

...

Tjöt av nervositet innan och tjöt av glädje efter men nu ligger mitt tillfälliga förarbevis i väskan. Jag har äntligen tagit mitt förbannade körkort. Känns som om någon klivit av mitt hoptryckta bröst och jag kan andas. Senaste veckan har varit ett stresstest. Bröt ihop dagen innan uppskrivningen efter en dålig körlektion. Lyckades skriva godkänt på uppskrivningen trots att jag trodde jag skulle kräkas över hela skärmen. Nu en vecka senare har jag på något mirakulöst sätt även klarat uppkörningen med gråten i halsen och ett tryck över bröstet.

 

Firade med att gå till Mathias jobb och hämta bil och sedan köra själv till dagis och hämta barn och sedan hem. Senare packade jag in mina barn i bilen och så åkte vi genom snö i mörker och bland rusningstrafik och hämtade Mathias, sedan vidare till affären. Gick så mycket bättre att köra själv än vad det har gjort på lektionerna. Mer avslappnad och behövde inte känna att varige liten miss med en växel var hela världen.

 

Klar! Äntligen!


God Yule

Från ett syskonpar till ett annat...
 
 

Tjuvstartar

Idag har vi tjuvstartat julen. Jag jobbar på förmiddagen i morgon så vi hade julmorgon i dag. Granen, som vi klädde igår, hade värpt under natten. Barnen började alltså dagen med att öppna sina paket från oss. Signe fick två Disney dockor i Barbie storlek, en Aladdin och en Jasmine + Aladdin filmen. Manfred fick Duplo stora tågpaketet och en Duplo bil. Nöjda barn.

 

och en pojkmus...

Signes önskelista:
Tre st Arieldockor.
Tre st ballerinor som heter Jessica.
En apa till (Manfred har just fått en mjukisapa)
En till lampa
En rosa penna
Mera böcker
En blombukett eller blomkruka
Och sist men inte minst en pojkmus.
 
Signe har redan en osynlig flickmus (jag vet, det låter lite oanständigt) som hon brukar leka med. Den sitter ofta i handen på henne och hon klappar den (meningen blir för ekivok så slutar beskrivningen här men lovar att det hela är mycket mer oskyldigt än det låter). Nu önskar hon sig alltså en pojkmus till sin flickmus (rodnar lite). Detta är något jag kan garantera att hon kan få då vi med all säkerhet har råd och den inte kommer ta upp någon plats. Men inser att den osynliga pojkmusen inte kan slås in. Hur efterlängtad den än må vara kommer paketet med all säkerhet orsaka besvikelse när det är tomt, eller ja så tomt ett paket nu kan var innehållande ett osynligt lotsas husdjur av det minsta slaget.
 
Om någon där ute läser detta och vill ge Signe en julklapp föreslår jag att de köper Barbiekläder gärna till Ken. Inga fler Barbiedockor, hon har redan och kommer få två till av mig. Båda barnen eftersöker Duplo. Manfred kommer få Duplotåg av oss och desto fler delar till den reelsen desto bättre. Det finns även Disney prinsessor som Duplofigurer, dessa skulle Signe bli lycklig över.
 
De har massor av prylar så vi, föräldrar, uppskattar om alla bara kan bygga på de serier som redan leks med mest och som, när de inte leks med, kan ligga i samma låda.
 
Kläder till Manfred st 90 och kläder till Signe storlek 104 på tröjor och storleken större på byxor.

Skryta om Signe som skriver

Signe har börjat visa intresse för bokstäver. Hon ritar bokstavsliknande krumelurer och blir överförtjust när jag då och då kan läsa ett ord bland dem. Idag fick jag henne att apa efter när jag skrev pappa (för att smöra). Signe tittade noga och skrev sedan bokstav efter bokstav som jag ljudade ut och pekade på. När jag sedan sa M eller P eller någon av de andra vi just övat på kunde hon peka ut dem på pappret. Så impad över mitt lilla geni.
Fnittrade själv över hur pretentiös en lördagsmorgon blev här om veckan. Signe började dagen med att skriva mig lappar och öva bokstäver, sedan tittade vi på Disneys klassiskmusik illustrerade film Fantasia samtidigt som hon målade oljemålning på duk.
Bild på Singes målning till sin farmor. Tavlan är bara någon cm stor. Signe och grannflickan fick varsin mini duk och målade sedan med acryl.

Manfred uppdatering

Att låta är han bra på men att få till förståliga ord är det värre med. Manfreds ord, 18 månader gammal, består till största delen av följande lista: Mamma, Pappa, Kisse ofta följt av majoooo, vovve, titta, sluta, umpa (apa), ja, nej, tappa, DÄ förstärkt med att peka, bil ofta följt av brum brum. Lägger til orden tack tack, hej då (sas första gången i morse) dricka, rita och klappa.
Han har ännu inte ett tydligt ord för sin syster men har sagt Ne vilket jag tror är en förkortning av Signe.
Manfred säger fler ord men de är ännu så svåra att urskilja att jag inte alltid förstår dem. Han har även fått in riktigt fullträffar som att säga till sin far ” du ä dum!” när han var riktigt arg.
Eftersom talet inte riktigt är där än blir Manfred ofta frustrerad och arg på oss när vi inte förstår honom. Argebiggen!
Däremot så vet jag att han förstår mer än vad han själv kan säga. Han kan peka på kroppsdelar allt från mage, navel till tand, tunga.
Om jag jämför mina barn, som jag har hört från alla att man ska göra, så är skillnaden enorm. Inser att jag inte hade en typisk ettåring med Signe. Vid 1,5 år pratade hon och hade funderingar kring allt. Hon rörde sig helt annorlunda och var med på ett sätt som jag nu inser vidden av… när jag har någon att jämföra med. Något som Manfred är tidigare med, som den man han är, är allt som har med knappar att göra. Att bygga och att lägga klossar i rätt hål och alla andra tekniska saker. Signe var mer socialt intresserad och har fortfarande svårt att leka själv, något som Manfred kan.
Manfred gillar att stapla och plocka i och plocka ur. Vi har alltid pennor och papper på bordet för han älskar rita. Att ta av och på korken på pennorna är lika kul det.
Det har nyligen gått upp för mig att han är vänsterhänt. Något som alla andra sett länge. Han ritar bara med vänster, pekar med vänster och så vidare.
En speciell liten man är vad han är.
Igår var vi på BVC. Jag hade, så klart, glömt att ta med BVC-boken och jag minns inte exakt vad han vägde eller några andra mått. Däremot så fick jag noga berättat för mig hur mycket under kurvan, både medelkurvan och sin egen, han ligger. Ett jättedipp på en redan klen linje. Det resulterar i remiss till sjukhuset för att utesluta gluten. Håller mig lugn då jag inte tror att han har någon allergi problemet är att ungen inte äter men lika bra att följa upp...
Här har hans storasyster förstätt honom med en kaka och tiger när han var ledsen.

Utspökade

Igår var vi på Halloweenfest hos Eva och Ubbe. Loligt! Signe och jag sminkade oss samtidigt, helt på egen hand båda två. Tvätta bort smink på barnet fick barnvakterna Inger och Berit göra, mitt smink fick jag tvätta bort själv... Mitt alterego för kvällen var svarta änkan, kände mig, oroligt nog, skygg och, kanske oroväckande nog, bekväm i utstyrseln.

...


Sommar älva



"Jag är ingen älva, jag är en prinsessa!"





Prinsesspyssel



Signe fick en prinsessstidning av Karin senast hon var här var mycket uppskattat från lillbruden. Finns både berättelser och pyssel. Signe löste denna pysselfråga i tidningen i morse. Hon räknande antalet rosa och blå noter rätt helt själv och kom fram till att det va 6 st rosa och 5 blå. Något stolt över henne. 

Signe citat

Signe citatet från idag:
Signe tittar på filmen Askungen. Under en scen där styvsystrarna är hysteriska över en av mössen fnittrar plötsligt Signe till och säger ” de är som jag, springer omkring och skriker och pratar med sin mamma hela tiden”.

Sommaren 2012:
”Lillebror är en liten fiskmås”.

Under en cykeltur sommaren 2012 funderar Signe över både det ena och det tredje bland annat frågar hon mig ”mamma, är du kär i pappa?” Ja, svarar jag. ”Det är jag också” får jag till svar från pakethållaren.

Under samma cykeltur passar jag på att trampa på extra fort i en nedförsbacke var på Signe skriker ”Men mamma, cykla inte så fort, du har ju inte körkort!”.

Sommaren 2012:
I affären tigger Signe till sig en Barbie från Mathias med repriken ”Men jag älskar ju den” levererat med allvarlig röst.

Signe säger till sin far ” du är en korthårig kvinna med skägg” och ” Du är en gungbräda med bröst”.

Sommaren 2011:
Jag klagar på min dator ”Köp en ny då” säger Signe. Jag förklarar att jag inte har de pengarna varpå Signe kontrar med ”Men mamma, du har ju ett sparkonto”. Då just fylda två år.

Våren 2012:
"När lillebror låg i din mage var den stor och hård, nu är den stor och mjuk".

Sommaren 2011:
Ett tag bodde det troll lite överallt. Ett av dem gömde sig i soffan. Signe vänder sig till sin far, tittar honom djupt in i ögonen och säger med en lugn övertygande röst ”ska vi döda det?”.

Under sommaren 2011 var vi på Tovastugan och åt mat med morfar Tomas. Morfar hade som vanligt mycket att säga och Signe kände det som om hon inte fick en syl i vädret varpå hon med hög gäll röst säger ”morfar morfar, sluta prata!”. Under samma tillfälle berättar Signe för ett annat barn att ”min mamma säger åt mig att äta… hela tiden!”


Porträtt av sin mormor, ritat i maj 2012.
Signe ritade med stor koncentration och slutar med att rita dit några lodräta linjer i pannan under repriken " och så skrynklet".

Signe kommenterar sin mormor med att "hon är snäll men hon ser lite sur ut" Vi gissar att Signe tycker att "skrynklet" (förlåt mor) gör att hon ser sur ut.


En av de senare huvudfotingar av Signe.

Slutar citaten och det allmänna skrytet om min fantastiska dotter med att berätta att ungen kan, tre år gammal, sjunga "blinka lilla stjäna" på engelska i stort sett felfritt. Hon kan också räkna fingrarna och komma fram till att de är tio st. Hon är lätt att skryta om den ungen.


Utekatt



Skrytbilder på UlliGulli.

Vi har nu haft katten i två veckor och jag vågar nu släppa ut honom korta stunder under sträng övervakning från mig, hönsmamma. Han kollar coolt i omgivningen samtidigt som han pratat med mig. Tjusiga kissen.






Än har inte barnen skrämt bort honom...

Ullrik

Igår hämtade vi Ullrik.

I och med att buren ställdes ned på golvet och öppnades gick han i den och paketerade sig själv, inte ett ont anande. Papper skrevs på, pengar lämnades och glada vi bar ut katten från en gråtande familj, både föräldrar och barn.

Ullrik låg coolt i buren hela resan från Norrköping och sa inte ett ljud. Väl hemma visades han lådan där han kissade. Han gick omkring och kollade läget och barnen lekte med honom.

Fantastiska katten slutade dock vara underbarn när han bajsade i vår säng, skitkatt. Men jag ursäktar honom med att Signe störde honom när han va inne på toa vid sin låda.

Han pratar och svarar oss, leker med barnen och vill vara med överallt. Han har inte ätit så mycket än och då och då försvinner han in under soffan och piper. Men det är en cool kille som inte ryggar undan från ljud och tolererar det mesta. Tjusig i pälsen är han och än så länge hårar han inte märkbart när man tar i honom. 7,5 månad är han nu och vägar 4 kilo. Får se hur stor den killen tänker bli, förhoppningsvis en i familjen som gilla mat… även om han än så länge matvägrar…

Har bara suddiga mobilbilder på honom än.